En skola med fokus på förmågor?

Forskning visar att vi genom att lära barn och unga förmågor som uthållighet och självkontroll kan öka deras hälsa, skolresultat och välmående i livet. Men det här har inte varit en självklarhet i våra skolor som haft fokus på akademiska kunskaper. Nu verkar en förändring vara på gång då allt fler länder lägger krut på att hitta nyckeln till detta: Hur lär vi ut dessa icke-kognitiva förmågor på bästa sätt?

Att lära ut de så kallade icke-kognitiva förmågorna har visat sig vara ganska svårt. Vetenskapen har inte hängt med och skolan har haft fullt upp med annat. Men, det börjar ske en förändring.

Från Singapore och Kina till Storbritannien investerar man nu både tid och pengar på vetenskaplig forskning om icke-kognitiva förmågor. Debatten handlar inte längre om förmågor spelar roll, utan vilka av dem som är viktigast, och hur man bäst lär ut dessa.

Forskare fokuserar nu även på hur vi kan mäta förmågorna, vilket är en knepig uppgift, för frågar du barn om deras uthållighet, (hur mycket de fortsätter att kämpa när de stöter på en svår uppgift), så kommer svaren oundvikligen att bli färgade av förskönanden eller olika referensramar (en persons ”hårda arbete” är en annan persons ”lathet”). Beslutsfattare menar att detta är värt att ta reda på, för arbetsmarknaden idag behöver inte enbart ungdomar med bra skolresultat, den behöver människor som kan lösa problem, slutföra en uppgift och samarbeta med andra.

– Hälsa och arbetsliv i dagens värld är i större utsträckning än tidigare kopplat till icke-kognitiva förmågor, men det är fortfarande inte vad de flesta skolor fokuserar på. De flesta arbetsgivare vittnar om hur viktigt det har blivit med samarbetsförmågor på arbetsplatsen, och det är precis det vi ser i den nya forskningens data. Men vi ser fortfarande att de flesta eleverna sitter själva vid egna bord och lär sig att göra prov individuellt. Det går inte ihop, säger Andreas Schleicher, chef för utbildning och kompetens vid OECD.

Vad är då icke-kognitiva förmågor?
Dave Levin är medgrundare till KIPP, ett nätverk av amerikanska skolor (US charter school network), och har länge fokuserat på icke-kognitiva förmågor. Han menar att akademiska kunskaper, alltså de som kan beskrivas som “kognitiva förmågor”, som att läsa, skriva och räkna matte eller fysik. Medan icke-kognitiva förmågor är de som stödjer den lärande processen, som motivation, kreativitet och självkänsla.

Dave Levin menar att kombinationen av kogntiva och icke-kognitiva förmågor är nyckeln till framtidens utbildning.

– Det finns inte ett tillfälle i skolan där dessa två inte pågår samtidigt. Men vi har ändå kommit att se dem som separata, säger Levin.

Till exempel: Ditt barn läser en bok och kommer till ett svårt stycke. Vad gör barnet? Stänger boken? Ger upp? Använder akademiska strategier för att lista ut orden och dess mening? Dave Levin menar att utbildning absolut spelar roll, om barnet inte kan koda själva orden kommer man inte långt. Men, det behövs också en bunt förmågor.

Vilket är det bästa sättet att lära ut förmågor?
Men HUR lär man då ut förmågor som till exempel motivation och uthållighet? KIPP-skolor har i flera år använt sig av “character growth cards”. Genom dessa kort mäter man barn och ungdomar genom sju olika kvaliteter och flera beteenden, som självkontroll, tacksamhet och drivkraft.

Angela Duckworth är professor i psykologi vid University of Pennsylvania och studerade i sin doktorsavhandling unga och vuxna i utmanande situationer. Vilka förmågor kunde förutsäga vilka som skulle klara sig bra i skolan? Vilka förmågor kunde förutse vilka högrisk-ungdomar som överhuvudtaget skulle gå ut skolan? Svaret fanns inte hos ungdomarna med högst IQ, eller med den bästa fysiska hälsan, eller ens med den största sociala intelligensen. Svaret var drivkraft – passion plus uthållighet för långsiktiga mål.

Tester av icke-kognitiva förmågor
I USA har man nu börjat testa elever på deras icke-kognitiva förmågor. Skolor i Kalifornien kommer till exempel snart att börja testa ungdomar på förmågor som självkontroll och samvetsgrannhet, mätningar som kommer att vägas in i de övergripande skolresultaten. Detta tycker vissa är en dålig idé.

– Vi anser att vi behöver förbättra sättet vi diskuterar och mäter förmågor på i skolan. Vi tror inte på att använda det som ett sätt att utvärdera ungdomar, lärare eller skolor på, säger Dave Levin.

Medan vi ser allt fler fördelar med att lära ut icke-kognitiva förmågor i skolan, kommer vi att behöva prioritera om och anpassa utbildningen så att vi lär ut mer än avancerad geometri.

– Vetenskapen är mycket rikare nu än den någonsin har varit. Vi vet mer, därför är det vår plikt att inkludera detta för våra barn och unga, fortsätter Levin.

Andreas Schleicher ger ytterligare en dimension:

– Överallt finns det ett glapp mellan högskoleutbildade människor som inte kan hitta ett jobb, och arbetsgivare som menar att de inte kan hitta människor med rätt kompetens. Detta glapp handlar om förmågor.

Läs hela artikeln ”Schools are finally teaching what kids need to be successful in life” på engelska här!