År av träning vinner över medfödd talang

Föds en del människor med en särskild talang? Som till exempel konståkare, pianister, fotbolls- eller schackspelare? Inte enligt Anders Ericsson, en av världens främsta forskare inom expertprestationer. Han menar att betydelsen av medfödd begåvning är överskattad och att framgång istället handlar om att träna intensivt.

Vi kan alla se dem framför oss. Pianisten som redan i unga år ser ut att vara född att föra sina fingrar över tangenterna för att skapa ljuv musik. Eller fotbollsspelaren som redan som 10-åring fintar sina medspelare och gör mål i en sällsynt takt. Har de verkligen inte en särskild talang redan från födseln?

En del forskare hävdar att vissa faktiskt har en medfödd genetisk potential för att bli till exempel duktiga akrobater eller matematiker. Att de med rätt stimulans sedan kan utveckla sin talang och lättare komma upp i en högre nivå, tack vare sin medfödda förmåga. Men Anders Ericsson, professor i psykologi vid Florida State University är skeptisk till detta.

– Betydelsen av medfödd begåvning är oerhört överskattad. De mest framgångsrika inom olika områden har genomgått mycket mer träning, för att bli så skickliga, än de flesta föreställer sig, säger Anders Ericsson i en artikel i SvD.

Inga vetenskapliga bevis på medfödd talang
Anders Ericsson är svensk men har sitt hem och arbete i USA sedan 30 år. Han har ägnat större delen av sin forskning åt frågan om vad som gör att en person blir extremt skicklig på något. Anders Ericsson är en av de världsledande på ämnet expertprestationer och hans forskningsresultat ligger exempelvis till grund för Malcolm Gladwells bästsäljare Framgångsfaktorn.

Anders med kollegor har studerat begåvade människor inom vitt skilda områden som fotboll, golf, schack, kirurgi, musik, alfapet och skrivande. Förutom att det ibland är en fördel att ha vissa fysiska egenskaper, som att vara lång gör att det är lättare att bli duktig i höjdhopp, menar Anders att han inte har sett några tydliga vetenskapliga bevis för att talanger är medfödda.

– Föreställningen om att någon är begåvad blir också lätt till en självuppfyllande profetia. Om föräldrar tror att deras barn är begåvade ser de ofta till att barnen får tillgång till bra lärare, grundlägger bra träningsvanor och uppmuntras för sina framsteg – och då blir man ofta duktig.

Ingen når toppen utan att öva intensivt
Istället visar Anders Ericssons forskning att receptet bakom stora prestationer är hårt arbete. Det märks inte minst i hans studie av violinisterna vid Berlins främsta musikakademi. Här delades de unga vioinisterna upp i tre grupper där den första bestod av studenter som spåddes bli solister i världsklass. Den andra gruppen bestod av violinister som var bra. I den tredje placerade man violinister som man antog skulle få nöja sig med vanligare jobb, som till exempel musiklärare.

Alla dessa violinister hade börjat spela i sjuårsåldern och hade de första åren övat ungefär lika mycket. Men från tonåren kunde man se tydliga skillnader. Vid det här laget hade de bästa i klassen redan då tränat betydligt mer än de andra. I 20-årsåldern hade violinisterna i den första gruppen övat mer än 10 000 timmar, kompisarna i den andra gruppen 8 000 timmar och violinisterna i tredje gruppen hade bara övat 4 000 timmar.

– Ingen når riktigt höga nivåer inom musik eller andra krävande områden utan att ha tränat runt 10 000 timmar. Vi hittade inga elever som hade nått toppen utan att ha övat så mycket – och heller inga som övat så mycket utan att nå toppen, säger Anders Ericsson.

Men hur orkar vissa barn börja träna intensivt redan i förskoleåldern? Förmodligen för att de tycker deras aktivitet är rolig, att den ger energi. Och här står forskningsfronten just nu, menar Anders Ericsson. Han säger att vissa barn har väldigt lite energi, men med rätt motivation verkar de allra flesta kunna bli duktiga inom ett område. Om de vill….

Anders har dock avrått sina barn från att satsa på karriärer inom musik eller idrott eftersom han tycker det är för tidskrävande. 🙂

Vi på Growingminds vill stärka våra barn genom föräldrakurser, videos och forskningsbaserade verktyg. Läs mer om till exempel “Anstränga sig” och “Våga misslyckas” här!

Läs mer om Anders Ericsson och hans forskning i Svd-artikeln här.