Skärmdump från filmen Insideout

‘Insidan ut’ lär oss om känslor

March 7, 2016
|
Growingminds

Vem har inte överreagerat när känslobägaren runnit över? Tänk om man kunde ha full kontroll över sina egna känslor, eller med en magisk formel lära barn och unga att lättare hantera dem. Just nu bubblar det mycket inom forskningen om känslor, så pass att till och med Disneys Pixar har grävt ner sig i ämnet. På ett genialiskt sätt tar den animerade filmen ‘Insidan ut’ upp känslor och vad som kan bli effekterna av våra reaktioner. Här kommer fyra lärdomar från filmen!

En stor del av ‘Insidan ut’ utspelar sig inne i 11-åriga Jennys huvud. Där inne får vi även träffa de fem känslokaraktärerna Glädje, Vemod, Ilska, Rädsla och Avsky som hjälper Jenny genom det dagliga livet. Deras jobb är att trycka på rätt känsloknappar; varna för det som är farligt, lära för livet och göra Jenny social och trygg. De tar också hand om hennes viktigaste minnen. När hon och hennes känslor kämpar med att anpassa sig till många nya saker på samma gång – som en ny stad, ett nytt hus och en ny skola – blir det tumult inne på Huvudkontoret.

Genom hela filmen finns resultat från känsloforskningen inbäddad i olika situationer – och kan vara en bra start för att prata känslor hemma vid middagsbordet.

1. Lycka handlar inte bara om glädje
I ett avsnitt av filmen tillåter sig Jenny att känna sig ledsen i en situation då hon vill rymma hemifrån. Utöver att vara rädd och arg känner hon sig nu också ledsen, och det är denna känsla som får henne att inte genomföra sin plan fullt ut, och istället återförenas med sin familj hemma. Där blir hon sedan mer nöjd och lycklig med tryggheten från sina föräldrar, även om hon fortfarande känner sig arg och rädd i situationen som från början fick henne att vilja rymma.

Ledande känsloforskare ser lycka som något mycket mer än vara positiv och glad i all oändlighet. Sonja Lyubomirsky, författare till bästsäljaren ‘How of Happiness’, ser lycka som upplevelsen av glädje, förnöjsamhet eller positivt välmående, kombinerat med känslan av att livet är bra, meningsfullt och värt att leva. Positiva känslor som glädje är definitivt en del av lyckoreceptet, men ger absolut inte hela bilden. Ny forskning visar dessutom att människor som har ett brett spektra av känslor – både negativa och positiva – har bättre mental hälsa.

2. Försök inte tvinga fram lycka
I filmen flyttar Jennys familj till en ny stad och hennes pappa börjar på ett nytt jobb. Föräldrarna vill då gärna att Jenny ska vara en glad tjej medan de gör denna ganska upprivande flytt till andra sidan kontinenten. Jenny vill såklart uppfylla deras önskan och försöker tvinga sig att vara glad och lycklig. Resultatet blir långt därifrån.

Känsloforskaren June Gruber och hennes kollegor har studerat nyanser av lycka. Forskningsresultaten går emot lycklig-och-glad-hela-tiden-receptet och visar att när vi gör lycka till ett utstuderat mål i livet blir vi olyckliga. Grubers kollega Iris Mauss upptäckte att ju mer människor strävar efter lycka, desto större är chansen att de sätter väldigt hög standard för vad lycka är – och känner sig besvikna och mindre lyckliga när de inte kan leva upp till detta.

Filmens Jenny försöker alltså vara lycklig istället för att hantera de stora förändringarna hon är med om. Det får henne att känna sig isolerad och hon blir arg på sina föräldrar, vilket i sin tur leder till att hon vill rymma hemifrån. Men det är först när Jenny lyckas erkänna att flytten varit tuff för henne som hon äntligen kommer närmare sina föräldrar.

3. Att vara ledsen är en viktig del av livet
Känslokaraktären Glädje erkänner i början av filmen att hon inte alls förstår varför Vemod ska behöva finnas med på Huvudkontoret. Det är hon antagligen inte ensam om. Vem har inte ifrågasatt syftet med att vara ledsen i livet?

Glädje ser vid ett tillfälle tillbaka på ett av Jennys viktiga minnen – när hon missade ett skott i en viktig hockeymatch – och inser att sorgen Jenny kände efteråt skapade empati och medkänsla hos Jennys föräldrar och kompisar, vilket gjorde att de kom närmare varandra. Detta vände även det ledsna minnet till något med mening och betydelse.

Viktigt att påpeka här är att ledsenhet och vemod INTE är detsamma som depression. Vi vuxna behöver skapa trygga miljöer för barn och unga så att de vågar berätta och prata om att de känner sig ledsna. Vi vuxna behöver också lära oss att kunna skilja på när våra barn visar tecken på depression och när deras känslostormar är helt normala.

4. Omfamna tuffa känslor
Idag menar forskare att det bästa sättet att hantera känslor på inte är att försöka trycka bort de jobbiga känslorna, utan att acceptera dem för vad de är – en naturlig del av livet. I ‘Insidan ut’ försöker Glädje hindra Vemod från att påverka Jennys psyke. Hon ritar en liten cirkel på marken och instruerar Vemod att stanna där inne. Det här skulle psykologer kalla bortträngning av känslor, en strategi som kan leda till ångest och depression, särskilt bland tonåringar vars begrepp om känslor fortfarande utvecklas.

Experter menar att vi ska försöka att ”medvetet omfamna” en känsla. Det innebär att istället för att dras in i dramat hos en emotionell reaktion så observerar man känslan utan att bedöma den som rätt eller fel. Det ger oss utrymme att välja en mer hälsosam respons.

Filmen ‘Insidan ut’ visar hur tuffa känslor som vemod, rädsla och ilska kan vara extremt obekväma för många av oss. Det är ju också orsaken till att vi ofta försöker undvika dem. Men precis som i filmen så har alla känslor ett viktigt syfte, att ge insikt i det inre och yttre livet så att vi lättare kan närma oss andra, undvika faror och komma tillbaka efter en förlust.

På Growingminds kommer vi inom kort att erbjuda kurser om hur vi kan ge våra barn ett rikt språk för känslor –och metoder för att hantera dem.

Läs mer om filmen Insidan ut och hur den baseras på forskning om känslor här.

Photo credit: Pixar

Growingminds

Growingminds samlar den senaste kunskapen, forskning och ger verktyg för att just dina barn skall bygga självkänsla, utvecklas och leva hållbart.