Forskar för ungas psykiska hälsa

Growingminds samarbetar med några av Sveriges främsta experter inom psykologi, mental hälsa och neurovetenskap. Framöver kommer vi här att presentera forskare och deras arbetsområden. Först ut är docent Sven Bremberg – som menar att vi nu på allvar behöver få stopp på den ökande psykiska ohälsan hos unga.

Den psykiska ohälsan har ökat dramatiskt bland unga i Sverige. Tuffare arbetsmarknad, hårdnande utbildningskrav och växande klyftor är förklaringen, menar forskare. Sven Bremberg, docent i socialmedicin vid Institutionen för Folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, är en av dem som står bakom dessa förklaringar. Han är även en av forskarna som samarbetar med Growingminds.

Sven Brembergs forskningsfokus är ungas psykiska hälsa och han har bland annat bidragit till en nationell strategi för att hantera social ojämlikhet i hälsa och även varit ansvarig för statliga uppdrag inom föräldrastöd, mentala störningar hos unga människor och att förebygga självmord.

Växande ohälsa en stor varningssignal
Sedan 90-talets början har andelen unga med psykiska problem som oro, ångest eller sömnproblem nästan trefaldigats. Bremberg menar att den växande ohälsan är en stor varningssignal och tror dessvärre inte att detta är en tillfällig trend.

– Jag tror att det handlar om förändringar som påverkat hela västvärlden sen 70-talet, och som på allvar slagit igenom i Sverige de senaste 20 åren. Vi kan kalla det globalisering eller övergång från industrisamhälle till något nytt. Jag menar att vi allvarligt måste fundera över hur vi som samhälle ska möta den här utvecklingen. Växande klyftor, utslagning av stora grupper unga på arbetsmarknaden, psykisk ohälsa – inget av det här löser sig automatiskt. Samtidigt är vi idag som land betydligt rikare totalt sett. Så det måste faktiskt gå att lösa så att alla kan få ett meningsfullt liv, med delaktighet i samhället och god hälsa, säger Sven Bremberg i en intervju i SVT.

Ytterligare en allvarlig faktor att arbeta med är att dödligheten bland unga i åldrarna 15-29 år sedan mitten av 90-talet slutat att minska – till skillnad från hos alla andra åldersgrupper. Sven Bremberg menar att detta är unikt.

– Jag betraktar dödlighet som en yttersta indikator för ungas mående och livssituation. Dödsfall i de här åldrarna handlar framför allt om självmord och olycksfall. Och gränsen mellan olycksfall och självmord är inte glasklar. Olycksfall kan ofta vara kopplat till stort risktagande.

Skolprestation och arbetslöshet kopplade till psykisk ohälsa
Enligt Bremberg finns inga studier som visar vilka unga som mår sämst eller står för de största förändringarna i psykisk ohälsa och dödlighet. Han menar att forskningen är ganska ofullständig när det kommer till unga vuxna och hela den övergångsperiod från ungdom och skoltid till vuxenliv och arbete, som blivit allt längre. Sven Bremberg fortsätter med att det vi vet är att skolprestation och arbetslöshet har tydliga kopplingar till ungas ohälsa.

– Inget annat land har haft en så kraftig ökning av ungas psykiska besvär, och inget annat land har haft en så kraftig försämring av de ungas arbetsmarknad, konstaterar Bremberg. Kurvan för de ungas växande psykiska ohälsa följer sedan 90-talet grovt sett de växande inkomstklyftorna i Sverige.

Att må bra är en förutsättning för att prestera bra. Det gäller både lärare och elever. Därför jobbar stiftelsen Bättre Skolor med att stötta lärare och skolor med den ledande forskningen från kognitiv neurovetenskap och positiv psykologi. Detta gör de genom utbildningar, kurser och föreläsningar. De har även initierat satsningen “Välmående ger resultat” där de utbildar lärare och skolledare i evidensbaserade verktyg för ungas välmående. Läs mer om Bättre Skolor här!

Läs mer av Sven Bremberg i SVT-intervjun här.